Kommentar:
 En planet, ett folk..
min eviga dröm...

under en stjärnhimmel..
av drömmar..

 där..lever..
jag :-)

genom...ALLT...

Dikt 1:

Varför Just jag

 Sannerligen en naturens paradox..blott en liten gen..
 skapad och konstruerad i naturens sköte som får mig att
 vandra med darriga ben..

 varför just jag..skulle en av dessa oförutsägbara gåvor
 få..Aspergers syndrom..ADHD..
 under blott mänsklig hud döljer sig en hemlighet..en gåta
 ännu ej löst..blänker förutan krom..
 min själs speglar polariserar livets ljus med en
 besynnerlig brytning..
 som ger mig både förtrollad glädje och slitande stormars
 starka rytning..

 min lins den förvränger denna värld och ger mig ett liv som
 få skulle önska..
 mentala fällor lurar mig att besynnerliga stigar ensam
 vandra..se skuggor så lömska..
 jag finns och lever blott en stund på denna jord..lämnar
 ord till er för att inte falla i glömska..

 jag lever genom stjärnornas ljus och evig är min kärlek
 till dom så som för dig..
kärlek så vacker..denna universiella lag..
denna kraft så vid får oss att leva blott bland stjärnor
 som vår egen sol..
föder liv så vackert stark men samtidigt skört svag..

 kreativitetens nav fanns redan i min kropp redan vid min
 födsel då jag började andas syre
 och skriva livets första ark..
 se mig i mina ögon..se där ljuset glimma och tindra med en
 glans som är vidare än ondska..
blott kärlek finns där så stark..

 så varför blev just jag..blott denna förunderliga
 mutation..
 som får mig att resa i en dimension som du bara kan ana i
 mina ögons reflektion..
 vad är det som får mig att orka fortsätta detta livets
 galleri..
eller är det bara ett skådespel..
 ändlösa är mina frågor..ska dom försöka med ett barns
 nyfikenhet besvara för att tillslut få en världsbild så
 hel..

 vetskapen om min skörhet är min styrka..starka är mina
 ben..
 kanske ska jag skaparen tacka..för blott en endaste liten
 gen..

 Tarmo..

 DIKT 2:

Jag tänker lyckas ändå

Jag misslyckas trots att jag försöker
faller trots att jag håller i mig hårt
snubblar fast jag står på starka ben
slår mig blodig trots alla tänkbara skydd

Jag gråter förbi alla tårar
sörjer bortom all sorg
dör med ett slående hjärta
är blind trots mina ögons glans
är döv med hörande öron
svälter ihjäl med full mage

men vet ni vad
jag tänker lyckas
ändå.

Tarmo..

Att GE,är att FÅ
att TA
är att mista
ALLT.

vänligaste hälsningar

 Tarmo..